Den blommiga skatten

 

 

En sommardag, en levande grönska som lockar till sig naturens liv, solens skimrande leende absorberar de snabbgående människornas vardagsbekymmer och trassel. På andra sidan gatan bildas orosmoln ovanför huvudet på samhällets svarta får: bidragstagarna, stenkastarna och avvikarna. I ett av systemets hamsterhjul uppstår ett mänskligt möte mellan en fri och en förslavad själ, tillsammans möts de i samma värld. 

 

Ett samtal äger rum, samtalen tar den förslavade själen den fria själen på en kort semesterresa till Afrikas horn, poeternas nation. De möts av en hetta som enbart kan liknas med den brinnande passionen som rinner i nomadernas ådror. Landskapen bjuder på en färgfest,  soo dhawoow, kom närmre, den lockar turisterna på en gratis guidetur till naturens hjärta. I varje by beskådar själarna öknens skepp som tillsammans med byns barn dansar till Balwo och dess fem toner.  Högläsning av konstens alla former, får allt fler dras till eldbrasan och dess hemligheter. Abwaan inleder med den berömda dikten Hooyooy:

 

 

Adduunyadu hubaashii      

Habeen kama baxdeenoo      

Iftiin lama haleenoo

Dadku uma hayaamen     

 

Dayax heego joogoo

Sida haad mafuuleen,

Xiddig hawd ka lulatoo

 

Hawo lagumo gaareen

Hubka laguma tureen

Cirka hirar ka muuqdoo

 ------------------------------------------------ 

Oh Mother! Without you

The world would surely

Be perpetual darkness,

Devoid of light.

 

Folks wouldn’t reach

Planets in heavens.

Like hawks wouldn’t

Soar to looming stars

With guided ambition

Nay, wouldn’t have aspired at

Sphere in space.

 
 

Orden, verserna, rytmen läker och helar de vilsna hjärtan, gabey efter gabey tar själarna på en picknick till livets kärna. Drömmar och känslor som längtar avbryts av fajr….solen vägrar hamna i skuggan på en av universums bollar, den vill visa upp sin storhet. 

Resan fortsätter. Själarna beskådar mönstrade tyger i alla sju spektralfärger, buul, hyddor byggda med omsorg, färska bananer i regnbågs toner, svarta skimrande kroppar lyser upp himlen,  atmosfärer sjunger förföriskt till kärlekens symfonier, lokala butiker tar emot kunder med rosens dofter. Ett paradis på jorden. Naturen viskar, havet viskar, djuren viskar, träden viskar, elden viskar, sanden viskar, hyddorna viskar "Gurigaada ku soo dhawoow",Välkommen hem, den förslavade själen kände sig välsedd. Äntligen hemma. 

 

---------------------------------------------------    

Tillbaka till hamsterhjulet, verkligheten.  

 

Den fria själen blir mållös, rycker tag i den förslavade själen och säger: Ack jag har inte beskådat skönhet förrän nu. Jag har i alla dessa år underkastat mig ett system som gett mig falska illusioner om att jag är frikänd. Du som porträtts som slav är egentligen fri i själen, berikad med kultur och historia. 

Den förslavade själen svarade med: Om jag vore du, skulle jag oftare utforska, lyssna, se andra själars inträngda längtan, önskan. Därpå skulle jag känna, på riktigt känna känslor som länge gömt sig i sinnet och kroppen, fiska fram de och välkomna de, viska du är inte ensam. Bekräfta, synliggöra, älska. Älska som aldrig förr, älska för ditt liv, älska som du aldrig har älskat. Du är inte ensam i hamsterhjulet, titta omkring, du är omringad av gömda skatter som likt blomman är redo att blomstra ut i friheten. 

Jag är inte en förslavad själ, jag är en själ som varken är frikänd eller befriad, jag är Själen.